2/12 Hatet mot poesin

Nästa seminarium är planerat till fredag den 2/12, och handlar om hatet mot poesin – och huruvida  detta hat säger oss någonting om vad poesi är, och vad vi förväntar oss av den. Titeln och temat kommer från den amerikanske författaren och poeten Ben Lerner som skrivit en kort bok om fenomenet (The Hatred of Poetry). Det väsentliga i synsättet finns i denna essä ur LRB.

Lokal: H205 kl. 17.00 (Observera tiden!)

Annonser

Seminarium 3/6 kl. 15.15 H205C: Den organiska enheten

Att en dikt antas vara en organisk enhet är en föreställning som varit med oss åtminstone sedan romantiken, och som också ligger bakom närläsningen som metod. Samtidigt har den fått en del dålig press på sistone: man har påpekat att det är en tidsbestämd uppfattning som inte stämmer för historiska konventioner för lyrikläsning, och vi har också fått en form av poesi vars karaktär av process gör den svår att läsa som en enhet av det slaget.

Vi vill diskutera relationen mellan idén om enhet, dess överlevnad i förtunnad form som metod, och vad den hjälper oss att se alternativt fördunkla.

 

 

Alfred Sjödin kommer att inleda med en introduktion. Som textmaterial väljs – närmast på måfå – några blad ur Erik Bergqvists senaste diktsamling, Inte är vind.

Bergqvist

Heidegger & Poesin

Fredag 22/4 (15.15-17, i H405) kommer vi att hålla nästa seminarium, som handlar om Martin Heideggers syn på poesin. Johan Dahlin öppnar med en introduktion till Heideggers tänkande och tillsammans funderar vi på hur detta kan bidra till vår förståelse av vad poesin är och vilken ställning den har i världen. Seminariedeltagarna får mycket gärna ta med något eget diktexempel, för att illustrera hur Heidegger förhoppningsvis kan hjälpa oss att se saker i poesin.

Materialet är ganska omfattande (ca. 60 s.) och består av fyra texter. Roger Scrutons ”Poetry and Truth” (2015) kan fungera som en introduktion, och har tagits med också för att författaren där  just diskuterar egna diktexempel i relation till Heidegger. Ola Nilssons ”Att tala om den handling som gör något” ger en överblick över förhållandet mellan filosofi, poesi, litteraturvetenskap och tänkande.

Den sistnämnda texten är hämtad ur antologin Heidegger, språket och poesin som gavs ut i samband med Nilssons och Sven-Olov Wallensteins översättning På väg mot språket (2012) ur vilket texten ”Språket” från 1950 har hämtats. Här kommenterar Heidegger relativt utförligt en dikt av Georg Trakl. En central text i sammanhanget är Konstverkets ursprung från 1935-6, ur vilken vi valt att ta med den första delen, ”Tinget och verket” (i Wallensteins översättning från 2005.  Pagineringen har tyvärr fallit bort vid scanningen av den sista texten – det är s. 13-34!).

Scruton, Poetry and Truth

NIlsson, Att tala om den handling som gör något

Heidegger, Språket

Heidegger, Tinget och verket

 

Vincent_Willem_van_Gogh_041

 

Seminarium 12/2: Rap, poetik och poesi

I den text som stod i centrum för förra seminariet, Jonathan Cullers Theory of the Lyric, läser vi att ”rap […] illustrates the continuing appeal of rhythmical language with vigorous patterns of prominences.” Musik med ett språkbruk som inte är melodiskt utan rytmiskt borde vara ett givet undersökningsobjekt för alla som är intresserade av poesi, oavsett vad man tycker om produkten. På sistone har hiphopen också börjat uppmärksammas av litteraturvetare, och man har börjat beskriva en rapens poetik. Vi kommer att diskutera relationen mellan traditionell och modern poesi och hiphopmusikens texter: bruket av rytm och rim, men också innehållsliga och kultursociologiska aspekter. Alfred Sjödin kommer att inleda.

Material:

Artikel i The New Yorker:

http://www.newyorker.com/magazine/2010/12/06/word-kelefa-sanneh

Den här låten fungerar som vårt grundläggande exempel. För text, se här.

Ett exempel på intressant språkbruk i hiphop (och svårigheterna att avkoda det) finns här. För att lyssna på motsvarande musikspår, klicka här. Det gäller främst första versen (efter introt).

 

 

 

Poesiseminariet 27 november: Jonathan Cullers Theory of the Lyric

H205C, 15.15-17.

För höstens tredje möte tar vi oss an Jonathan Cullers länge väntade, nyligen utgivna Theory of the Lyric. Vi diskuterar framför allt utifrån kapitel 3, som här kan laddas ner som PDF. Det långa stycket om Käte Hamburger kan hoppas över om man så vill. Vi diskuterar även gärna delar av kapitel 4, särskilts. 161-185, så läs gärna även detta om du har tid och lust! Culler, kapitel 3

POESISEMINARIET GÄSTAS AV GABRIEL ITKES-SZNAP

9789100145859

Höstens andra poesiseminarium gästas av ytterligare en poet, Gabriel Itkes-Sznap. Tillsammans diskuterar vi hans debutdiktsamling Tolvfingertal, dess estetiska och poetiska utgångspunkter.

TID: Fredag 16 oktober kl. 15-17

PLATS: Språk- och litteraturcentrum, sal H205c.

Alla är varmt välkomna! Seminariet avslutas med eftersits. 

För frågor kontakta evelina.stenbeck@litt.lu.se eller jimmie.svensson@litt.lu.se

Läs recensionerna av Tolvfingertal:

http://www.svd.se/debutant-med-en-egen-starkt-ljudande-rost

http://www.sydsvenskan.se/taggar/tolvfingertal/

http://www.skd.se/2015/06/15/stark-lasning-som-maste-fa-sjunka-in/

http://www.dn.se/dnbok/bokrecensioner/gabriel-itkes-sznap-tolvfingertal/

POESISEMINARIUM ÅSA MARIA KRAFT

POESISEMINARIUM 18 september kl. 15-17, H205c

Höstens första poesiseminarium gästas av poeten Åsa Maria Kraft. Tillsammans diskuterar vi hennes senaste diktsamling Randfenomen, ekokritik, feminism och poetik.

Tid: 18 september kl. 15-17
Plats: H205c

Alla är varmt välkomna! Seminariet avslutas med eftersits.

Material finner ni nedan som bifogad fil:

anteckningar Randfenomen

Länkar till recensioner av Randfenomen:

http://www.dn.se/dnbok/bokrecensioner/asa-maria-kraft-randfenomen/

http://www.svd.se/ett-helgon-for-var-tid

http://www.skanskan.se/article/20150313/NOJE/150319692/-/mxe4ktigt-och-angelxe4get

Vårens poesiprogram

Nu har två nya programpunkter spikats.
1. Tisdag 31 mars 15-17 i sal H 405c kommer den amerikanska poeten Julia Cohen hit. Hon ska tala om sitt skrivande och om hur det är att vara poet inom de amerikanska akademiska ramarna. Cohen har skrivit tre diktsamlingar: Triggermoon Triggermoon (2011), Collateral Light (2013) och I Was Not Born ( 2014). Hon undervisar vid Wright College och bor i Chicago, Illinois.
Läs några av hennes dikter här: http://bombmagazine.org/article/6786/
samt en recension av hennes diktsamling Collateral Light från 2013 här: http://www.thevolta.org/inreview-swensen-mccrae-cohen.html
2. Onsdag 29 april 15-17 i sal H428b kommer Niklas Haga och berättar om de nyligen återfunna Sapfo-fragmenten. Haga är doktorand vid Forskarskolan i historiska studier, på Institutionen för arkeologi och antikens kultur vid Stockholm universitet. Han har främst intresserat sig för frågor som rör antikreception, översättning, filologi och textualitet med fokus på antika grekiska texter.

Läs mer om Sapfo här i en essä av Carl-Johan Malmberg: http://www.svd.se/kultur/understrecket/sapfo-lade-grunden-till-karlekspoesin_92663.svd
och här i en essä om de berörda fragmenten av Jesper Svenbro: http://www.svd.se/kultur/understrecket/fem-strofer-av-sapfo-och-en-av-svenbro_3314674.svd
Varmt välkomna!

Lyrik och mentala bilder

Nu börjar vårens schema bli klart! Vårt första seminarium äger rum fredagen den 27 februari, kl. 15.15-17 i H405 på Språk- och litteraturcentrum. Då gästar Emma Tornborg oss för att berätta om sin avhandling What Literature Can Make Us See : Poetry, Intermediality, Mental Imagery. Samtalet kommer att handla om lyrik och mentala bilder. Eftermiddagen avslutas med en eftersits.

Tornborgs avhandling kommer att finnas till försäljning.

Alla är varmt välkomna, forskare som studenter!

Inför seminarium 28/11

Vid det här seminarietillfället kommer vi att läsa och diskutera Imru’ al-Qais bin Hujr al-Kindi’s ”Mu’allaqa”, den mest berömda och inflytelserika dikten i den arabiska litteraturhistorien. Imru’ ul-Qays var verksam under den för-islamiska så kallade jahiliyya-epoken, och den dikt vi sysslar med här är ett exempel på en så kallad qasida, den för-islamiska arabiska poesins mest elaborerade uttryck. Just denna Qasida av Imru’ al-Qays’ spänner över en mängd ämnen, från kärlekserövringar till naturlyrik och hämndbegär, och har haft ett omätligt inflytande på den arabiska litteraturens utveckling. Än idag är den en central del och levande del av det arabiska kulturarvet . Samuel Carlshamre från semitiska språk kommer att ge en introduktion och bakgrund till ämnet.

Materialet består av en allmän introduktion till litteraturen, en tolkande artikel (som också innehåller en engelsk översättning av ”Mu’allaqa”), samt den arabiska originaltexten. Filerna finns här: 

Introduktion förislamisk poesi 

artikel med engelsk översättning

arabisk text   

Vi ser fram emot ett spännande seminarium och en möjlighet att röra oss längre än vanligt i tid och rum, och få möjlighet att diskutera frågor om översättning och problematiken kring Världslitteratur.

Väl mött!

/////

Alfred